Vi har precis tänt första adventsljuset och påbörjat årets sista månad. Det är tydligt för mig hur jag ska summera detta år, men 2023 ligger däremot mystiskt och orört framför oss...

Tillbakablick

Två månader har passerat sedan senaste marknadsnytt och det händer saker hela tiden; vissa var förväntade, men utvecklingen har även tagit lite nya riktningar och nivåer som jag inte riktigt förutsett. Det är många variabler att ta hänsyn till – hur dessa utvecklas enskilt, hur de korrelerar samt vad effekten av detta blir på en högre nivå – vilket gör det hela svårt att förutspå. 

Jag har vid tidigare summeringar pratat om bottennivåer och inser, med facit i hand, att verkligheten ibland visat ett något annat utfall. Främst är det kanske kopplat till prisnivån på svetsade produkter som sjunkit lägre än jag förutspått. Jag har nu en ny chans att försöka sammanfatta läget och min syn på utvecklingen framåt.

Marknads- och prisläge

I skrivande stund inväntar jag novembers utfall från Silf och Swedbanks PMI för industrisektorn. Konjunkturinstitutets barometerresultat för november är däremot presenterat och visar på en inbromsning av nedgången som vi sett det senaste halvåret; -0,3 på helheten. Tillverkningsindustrin påvisar fortsatt ett starkt läge (>100) och hushållens syn på framtiden förbättrades något, även om det fortsatt är ”ett svagt stämningsläge”.

Förra veckan lämnade Riksbanken besked om ytterligare en höjning på 0,75, vilket innebär en styrränta på 2,5%. Även om inflationen (KPIF) sjönk något i oktober, så förklaras det uteslutande av ett lägre energipris än vad som förutsågs. I realiteten är inflationstrycket högre, vilket då grundar sig i Riksbankens höjning. Prognosen pekar på ytterligare höjningar i början av nästa år och vi bör nog förbereda oss på ett 2023 med en styrränta på åtminstone 3%, i och med att inflationen spås ligga kvar på en hög nivå en bra bit framöver.

Kronan är fortsatt svag. Den har dock stärkts något den senaste tiden, främst jämfört med dollar och för dagen ligger den något under 11-kronorsnivån för en euro. 

I november såg vi en fortsatt nedgång vad gäller prisnivån för svetsade produkter. Tittar vi på nedanstående graf för prisutvecklingen från MEPS (varmband med Tyskland som utgångspunkt) så känner jag mig som en papegoja när jag återigen konstaterar att den är justerad nedåt. Ser vi till prognosen från oktober, fram till och med januari, kan vi se att den nya prognostiserade ”botten” numera ligger cirka 200 euro lägre.

Senaste veckan har det visserligen handlats band på bottennivån, men enligt analysföretaget Kallanish vänder nu priserna uppåt, vilket till stor del beror på att importen från Asien minskar. Denna import har tidigare varit anledningen till att prisnivåerna pressats ned till en betydligt lägre nivå än vad som egentligen är möjligt för europeiska tillverkare. Det talas om kostnader på omkring 800 eur/ton för att producera ett coil, vilket innebär röda siffror utifrån den nivå som marknaden betalar idag.

När det gäller ”tyngre” produkter så ligger skrotpriset på strax över 300 usd/ton, vilket innebär en ganska stabil nivå de senaste månaderna. Som jag skrivit tidigare är det en historiskt hög nivå, men samtidigt en halvering av toppnoteringen under mars och april tidigare i år. Malmpriset följer en liknande trend, vilket generellt sett har inneburit en mer stabil prisutveckling för dessa produkter. 

Energipriset har förstås stor inverkan på prisutvecklingen i sin helhet. Fastän nivåerna har varit lägre än förväntat under den senaste tiden, ser vi nu höjningar på framför allt gas. Det råder osäkerhet om prisutvecklingen framåt vintern och det förs diskussioner i branschen kring hur energin skall debiteras för 2023. Det vanligaste har varit att debitera separat, som ett tillägg, medan flera aktörer pratar om att inkludera det i baspriset framöver. Osäkerheten råder även kring huruvida statliga kompensationer kommer införas för länder inom EU och hur de isåfall kommer utformas. Med andra ord; det är troligtvis inte förrän fem i tolv som vi vet var prisnivån landar, men en viss ökning är nog ingen dum gissning.

Prisnivån för nickel har under de senaste månaderna hållt en någorlunda stabil nivå på omkring 20-25 000 usd/ton, vilket ökat något och handlas i dagsläget för drygt 26 000 usd/ton. Detta speglar den prisutveckling vi ser på rostfria produkter, där sänkningar sedan i somras nu vänder uppåt med höjningar i december.
 

Framtidsutsikter

Med en månad kvar på året är det som nämnts ganska tydligt hur 2022 skall summeras. 2023 kommer bjuda på många utmaningar, men exakt vad det innebär vet jag inte idag. En än tydligare kamp om volymer tar jag för självklart, men den generella marknadsutvecklingen är svårare att sia om. Jag är inte lika negativ om framtiden som nyhetssändningarna är, men att vi kliver in i en lågkonjunktur går inte att blunda för. 

Vad gäller framtida prisnivåer så vidhåller jag att kostnadstrycket samt ”den gröna omställningen” inom stålindustrin, gör det omöjligt att åter komma ner på de nivåer vi låg på innan pandemins utbrott. Samtidigt vore det långsiktigt osunt att ligga kvar på de nivåer som vi såg under sommaren och fram på hösten, men jag tror att de börjar plana ut nu och att vi generellt sett kommer hålla en mer stabil nivå framåt. 
 

Från Heléns perspektiv

I skrivande stund packar vi de sista flyttkartongerna i Knäred och från januari har vi samlat vår operativa verksamhet under ett tak i Halmstad. Detta är något vi jobbat intensivt med under en längre period och som vi med tillförsikt ser fram emot. Parallellt med detta börjar så smått en ny byggnad växa fram som skall bli vårt nya huvudkontor. Fortfarande är det en tid kvar innan inflyttning, men så som tiden rusar på så är det inte lång tid kvar.

Vi finns alltid tillgängliga, även under jul och nyår, så tveka inte att höra av er. Samtidigt vill jag som vanligt rekommendera er att titta in i vår webbshop, där ni kan hitta såväl information som göra bra köp. Följ oss även på LinkedIn, för att hålla er uppdaterade om vad som händer på Heléns.

Henrik Dahlström
Försäljningsdirektör